synbarligen

axiomatiskt

Lena Andersson skriver i DN en ledarkolumn; allt liv är struktur :

"Många har nämnt strukturer denna vår, men mer som kodord för politisk hemvist än för att reda ut komplicerade frågor."

Det är fullt sjå att reda ut vad Lena Andersson egentligen vill säga mellan alla referenser;   Lévi-Strauss, Richard Dawkins, Derrida und so weiter. Först blev jag lite irriterad för att jag uppfattade texten som ett försök till att trivialisera det strukturella perspektivet: "En förståelse av tillvaron som en sammanhängande struktur håller jag för riktig, rent av axiomatisk eftersom allt lyder under naturlagarna." Jo,jo, men det är väl kanske inte den betydelsen av strukturellt som åsyftas i samhällsdebatten!? Slutklämmen är mer intressant även om den återupprepar detta märkliga  påstående om innebörden i begreppet strukturellt perspektiv: "Det strukturella perspektivet är helt enkelt den evolutionära beskrivningen av verkligheten. Sedan har vi att finna det bästa sättet att förhålla oss till den, en ideologi. Den följer inte rätlinjigt av beskrivningen. Ideologierna är ju inte åskådliggöranden av de mänskliga villkoren utan olika förslag på hur de hanteras" Detta är förvisso en del av det strukturella men vad hände med de mönster och samband som följer av våra politiska beslut och samhällets och inte minst ekonomins organisation?

Här är en bild vars avsikt är att visa på ett strukturellt problem, del av förarbetet till Malmökommissionen.

En tydlig samvariation mellan grupp på arbetsmarknaden (efter status) och andel med hål i tänderna. Männen har mer extrema värden (arbetslösa och förtidspensionärer har dubbelt så hög andel som egenföretagare och högre tjänstemän) men kvinnorna följer samma mönster.

Frågan man skall ställa sig är huruvida detta mönster är resultatet av evolution, där dålig tandhälsa genom yrke och status på arbetsmarknaden följer i huvudsak av essentiella egenskaper hos individer eller arbetsmarknaden i någon evolutionär betydelse (där status är ett evigt ofrånkomligt "naturligt" tillstånd i alla tänkbara sätt att organisera arbete) ...eller inte. Är ideologierna bara olika förslag på hur de mänskliga villkoren hanteras eller kan de vara olika förslag på hur de mänskliga villkoren kan vara.

Rankning faller i rang

En gammal stridsyxa som jag i uppgivenhet begravt kom till ytan genom en artikel på DN Debatt igår. Med dessa välmeriterade forskare som allierade känner jag kamplusten återvända.

Det är en härlig uppräkning av allt som gör användandet av rankning och ännu värre rankade sammanvägningar (nästan alltid samma vikt dock)  av många mätindikatorer till värdelösa verktyg. Jag kan inte mer än nicka instämmande.

För några år sedan var jag ombedd att reformera Malmö stads välfärdsredovisning. En rapport vars mål är att: "redovisa aktuell statistik under de elva nationella folkhälsomålen för att följa malmöbornas välmående samt belysa den generella välfärdsutvecklingen i Malmö."

Så här ser 2012 års utgåva ut. Det välmående Malmö blåser sorglöst såpbubblor i solen?

Det är mycket som mäts; 43 indikatorer. Kronjuvelen och det kommunikativa greppet kring den här rapporten är något kallat...välfärdsindex. Malmös tills nyligen 10 stadsdelar rankas efter detta index av 43 indikatorer som "ger en fingervisning för de olika stadsdelarnas utveckling".

Problemet är att detta helt enkelt inte är fallet. Så här såg tex trenden för denna ranking ut då.

Som synes. Tre grupper som alldrig blandat sig på sju år. De senaste fyra åren bara två rörelser över huvud taget. Antingen finns det väldigt lite utveckling eller så är verktyget oförmöget att fånga det.

Det skulle bli en väldigt lång post om jag skulle fortsätta att kritisera den här tekniken. Det handlar om problem med olika värdefördelningar i olika indikatorer, olika indikatorers uppenbart olika rörlighet och tyngd, att man bara fångar relativa förändringar..ja listan blir lång. Alla invändningar som DN debatt artikeln tar upp är giltiga också för Malmö stads välfärdsindex.

Malmökommissionen uppmärksammade behovet av nya mått i sin slutrapport. Jag tror det behövs mindre av förenklade övergripande mått vars koppling till verklig utveckling i bästa fall är svag men alltid otransparent. Samband och relationer mellan indikatorer behöver kartläggas och verifieras utifrån modeller om hur samhälle och individer fungerar (för närvarande). Varje problem måste kopplas enskilt till sina relevanta mått och förstås i relation till helheten.

Lite solid forskningsmetodik, visualisering och begripliggörande helt enkelt.

oarbetad löning

Min son har engagerat sig i Piratpartiet. Integritet och immaterialrätt osv. Jag tänkte skriva någon ansträngd ordlek kring det och ämnet för dagen men besparar er det.

Kring obetalt arbete och könsskillnader finns det starka känslor. Här är åter en bild som blev över från kommissionsarbetet.

Flera intressanta saker. Man frågar sig förstås vad definitionen av arbete är när det är obetalt. Jag vet inte faktiskt. En del förehavanden är tydligen arbete oavsett om man får betalt eller inte. Betyder det att det omvända också gäller?  Hur som inte anledningen till att jag ville visa bilden.

Tekniken med randiga genomskinliga staplar används flitigt i kommissionens slutrapport. Funkar bra tycker jag. Bra separation mellan lagerna av information. Annotationer är också bra för att locka in läsaren/betraktaren i bilden. 

Den pekande handen är en personlig favorit. Just denna har design av Gerd Arntz. Läs även Ingrid Sommars artikel om handsymboler och typografi.

perspektiv

Jag är noga med begrepp och deras innebörd. Inför arbetet med kommissionen tog jag fram lite material för att försöka samla de mest centrala begreppen och vad de stod för och påbörja arbetet med att ge dessa en visuell form. Klicka på bilden för full storlek.

Flera (för mig åtminstone) tidigare okända samband. Hållbar utveckling och hälsa är samma sak! Med den enda skillnaden att det ena begreppet är för människosläktet i stort och det andra för enskilda människor (eller grupper av människor). Den strukturella indelningen av Miljö/samhälle och ekonomi som ett Venndiagram klargör också en del tycker jag.

Bilden blev kritiserad på flera punkter. Arbetet ledde inte framåt utan slutade till min frustration i intet, något som jag upplevde som ett stort misslyckande, -hur skall man gå vidare när begreppen och modellerna inte är tydliga?

Sedan gjorde jag än annan bild på ett ämne som diskuterades; perspektiv.

Och då föll det proverbiala myntet ner med ett ljudligt klonk!

Det är förstås i själva verket hållbarhetsbegreppens formbarhet och brist på avgränsning som gör dem gångbara. För vart och ett av de perspektiv som avbildas ovan så finns det åtminstone en väsensskilld definition av hållbarhet. Begrepp som samhälle/miljö och ekonomi har samma egenskap.

Hur vi lyckas med att skapa förutsättningar (på alla plan) för att jämka ihop alla dessa perspektiv till ett är den verkliga utmaningen. Som det ser ut nu så finns det i högsta grad verkliga intressekonflikter som gör det svårt att gå framåt i mer än högst begränsad mening.

enkelt

Mer från kommissionsarbetet.

Visualisering förknippas ofta med stora komplexa datamängder. Syftet är att reducera komplexiteten och göra den greppbar/synbar. Helst utan att ta bort någon information.

Jag tror att för att kunna göra det så måste man först behärska verkligt enkel data. Veta vad enkelhet är. I numeriska sammanhang så handlar det oftast om enkla relationer, enkla bråk. Och att göra bilder som stödjer möjligheten att bära med sig kunskapen (och jag älskar meningar som börjar (och slutar?) med och).

Kolla också på samma ämne John Maedas sida

Och så slutligen ett exempel och ett positivt budskap.

utbildningsbalans

En bild som härrör från mitt arbete med Malmökommissionen men som inte fann sin väg in i den slutliga rapporten. Inte för att den är ointressant utan för att formen är lite ovanlig; ett triagram.

Utbildningsnivå mätt som balansen mellan tre ordnade delar; förgymnasial, gymnasial och eftergymnasial utbildning. Datan är på stadsdelsnivå och vidare uppdelad efter kön.

Det är lätt att se att stadsdel är en starkare faktor än kön men könsmönstret är också konsekvent och markant med ett undantag; Rosengård. Männen har här samma nivå av eftergymnasial utbildning och högre andel med gymnasial.

För den här sortens tredelad data så är triagram den överlägset bästa formen. Den erbjuder möjligheten till en enkel och fullödig visuell analys som är svår eller omöjlig att göra på annat sätt. Grupper och mönster i datan framstår med direkt tydlighet. Här har vi tex två distinkta grupper och en avvikare. På en lägre nivå ser man intressanta fenomen som den relativt stora könsskillnaden inom Södra Innerstaden.

Triagram är sorgligt underutnyttjade. Jag försöker göra mitt bästa för att ändra på det. Här är ett tidigare exempel. Tredelad data är ju inte ovanlig så potentialen är stor. För nörden kan jag tipsa om att detta är ett exempel på en simplex. Man kan alltså föreställa sig att visualisera fyrdelad data i en tetrahedron. Kvartalsresultat i ekonomi kanske? På samma sätt (och mer bekant) så kan man förstås visa balansen mellan två saker längst en utsträckning i en dimension. 

#################################  Lika stor andel svarta som röda.

 

numerobetiskt

Inte bara för att skoja faktiskt. En liten meditation kring numerisk och alfabetisk ordning.

Oftast när datorer ombeds att sortera så gör de det alfanumeriskt.

Alfanumerisk ordning är ett begrepp som innefattar en ordning; bokstäver förekommer siffror.

I grafer är det nästan alltid bättre att sortera numerobetiskt; efter siffrorna.

Enkelt exempel: min dotter gjorde en opinionsundersökning i sin klass

 

Sura snören är inte dumt det kan jag hålla med om.

Hon bad mig göra en version i datorn åt henne:

- Du kan ha det som reklam!

Så här är den. Nu i numerobetisk ordning. Ett enkelt och i 99,9 % av fallen korrekt råd. Sortera numerobetiskt!

Begripliggjort

Jag är, låt det vara helt tydligt, sjuk av anglicismer.

Inte desto mindre stötte jag på ett begrepp som kändes helt rätt att översätta. New York byrån humantific ägnar sig enligt egen utsago åt något kallat sence making. Kolla in deras blogg och deras snygga och visuella rapporter. Jag hittade dem när jag föjde spåren efter en tidigare pionjär inom fältet; Otto Neurath och hans isotype system. Här är en tävling de sponsrar.

Jag tror jag skall introducera det där begreppet.

Begripliggörande, det är vad verklig visualisering och visuell kommunikation handlar om.

Hur är det med dig idag då?

Blev precis uppringd av någon som ville sänka min telefonkostnad. Världen är överraskande full av altruism. Och nej, det gick förstås inte att skicka informationen i skriven form utan affären måste göras muntligen via telefon.

Slog mig då att anledningen till detta är samma, men syftet det omvända, som med informationsvisualisering. En korrekt utförd visualisering externaliserar informationen och befriar en från behovet av att hålla allt i huvudet. Då blir det plötsligt hur enkelt som helst att utföra uppgifter som annars är omöjliga eller väldigt krävande; jämförelser, grupperingar, helhet och detalj.

Vänd på det resonemanget så får ni telemarketing.

...

men det lät ju förstås väldigt bra, halva fasta avgiften och ingen samtalskostnad, och jag var speciellt utvald i egenskap av, vad var det? skogs eller markägare(fast telefon i skogen?) eller egenföretagare. Jag kanske skulle ha slått till.

världen förändras

Steg upp extra tidigt härrom dagen för ett frukostseminarie i regi av Nationalencyklopedin med titeln Svensk konkurrenskraft hotad av försvagad skola . Katrin Stjernfeldt Jammeh, utbildningskommunalråd, Malmö stad, Michael Wolf, VD och koncernchef, Swedbank samt Ewa Swartz, tidigare bland annat VD, Natur & Kultur, och programdirektör TV4 delade med sig av sina tankar. Som inledning visades den här filmen från Svenskt näringsliv. Sex minuter infografisk uppvisning i konsten att jämföra päron med äpplen, rada upp enstaka och disparata fakta och ogrepbart enorma tal som 600 miljarder. Trots alla siffror och staplar och ikoniserade små människor i rader så sa filmen inte mer än inledningstexten: "värden förändras" och avslutningshotet: "hänger vi med?". Som ni kanske anar vid det här laget så var jag inte så imponerad av det hela men har sparat det absoluta lågvattenmärket till slut. Det är inte ofta men ibland dyker det här mytomspunna monstret upp: stapeldiagrammet med bruten skala

Det är inte så mycket skala som opererats bort, kanske 20%, men det gör att bilden blir en visuell lögn. Skillnaden mellan Sverige och Korea överdivs. Inte så mycket, några procent, men varför? Man känner sig lite idiotförklarad när man behöver se sånt här tendentiöst material. Missa inte heller den märkliga sorteringen. Vad handlar det om?

Sån tur var så ignorerade paneldebattörerna den här filmen och diskuterade betydligt mer intressant kring skolan. Fick intrycket att Katrin har läst och tagit intryck av Mikael Stiegendahls rapport för malmökommissionen. Där har vi ett material som borde bli infografisk film och spridas.